Varför klappar våra hjärtan för den röda stugan?

”Det finns inget annat land där utseendet på ett hus knyter samman befolkningen. Vi vet alla vad som menas med “den röda lilla stugan”. Den arkitektoniska utformningen må variera, den är underordnad kulören.” Birgitta Sandström, författare och Sveriges främsta expert på Anders Zorn.

Tradition i förändring 

Sedan 1764 har Falu Rödfärg tillverkats på området runt Falu Gruva, i princip på samma sätt och med samma recept som nu. Idag är den ett lika naturligt val till arkitektritade villor och offentliga byggnader som till sommartorp och sjöbodar. Överallt vandrar människor med berättelser om sin relation till den röda stugan och trots den urgamla traditionen känns den lika aktuell nu som då. En till synes evig och oföränderlig symbol för Sverige. Hur kommer det sig? Hur har den faluröda färgen lyckats hålla sig modern i alla tider och satt färg på ett helt land?

Folkloristen Anna Blomster har forskat i den röda lilla stugans betydelse för Sverige och menar att det har att göra med dess förmåga att förändras och ständigt omskapas i ett samspel med sin omgivning. I sin avhandling förklarar hon att för att en tradition skall fortsätta leva måste den fortsätta vara relevant för de som använder traditionen. Det är tack vare att den röda stugan kan laddas med det som är betydelsefullt för den tid och de människor som använder den, som den kan leva kvar och fortsätta vara det traditionella svenska hemmet.  

Den stora emigrationen och egnahemsrörelsen

De första faluröda spåren härstammar redan från 1500-talet när Johan III lät färga slottets alla tak röda för att efterlikna koppartaken som adeln satte på sina slott och gods ute i Europa. Han startade där och då en trend som fick en sådan genomslagskraft att den lever kvar än idag. Den största anledningen till en röda stugans utbredning i landet är dock det som under början av 1900-talet kallas för egnahemrörelsen. Här började man se hur den faluröda färgen inte bara smyckade hus och gårdar utan så småningom lyckades knyta samman en befolkning. 

Under 1800-talets mitt hade Sverige Europas längsta medellivslängd. Den medicinska utvecklingen i kombination med år av få krig och goda skördar ledde till att barnadödligheten gick ned och överlevnaden steg. Detta ledde i sin tur till en ökad population och snart också en överbefolkning i jordbrukets förmåga att producera livsmedel. Fler människor tvingades dela på arvslotterna och jorden räckte helt enkelt inte till. För dessa var alternativet antingen att bli jordbruksarbetare – statare, eller att flytta till städerna och de växande industrierna.

Svårigheterna att skaffa sig ett eget hem och jordbruk, den minst sagt undermåliga levnadsstandarden för arbetarna tillsammans med missväxten och nödåren under 1860-talet bidrog till att närmare 1,2 miljoner människor emigrerade till Nordamerika i hopp om en bättre framtid.

Det här var så klart ett problem för Sverige. I början av 1900-talet startades en utredning som skulle ge svar på vad som kunde göras för att få svenskarna att stanna i hemlandet. Ett av förslagen utredningen gav var att ge Sveriges befolkning bättre bostäder. Här startades vad som skulle kallas för den svenska egnahemröreslen. En rörelse som på olika sätt ville underlätta för arbetare att skaffa sig ett eget bostadshus med tillhörande mindre odlingar eller ett eget småjordbruk. För första gången i svensk historia skapas möjligheten för bönder att äga sitt eget hem. 

Men det skulle inte vara vilket hem som helst. Den nya svensken, den demokratiske delaktige invånaren med rötter i de svenska bondetraditionerna skulle bo i ett svenskt hem och ett svenskt hem kunde inte ligga i staden. Utifrån denna bild utkristalliserades idén om landsbygdens idylliska röda stuga, lokaliserad i hembygden som det mest ultimata tecknet för svenskhet. Den röda färgen var en perfekt matchning i processen för att omdefiniera en nation. Den röda färgen kom bokstavligt talat från den svenska jorden, extraherad ur Falu Gruva i Dalarna. Den region som ansågs vara den svenska folkkulturens vagga. Dessutom var gruvan kronjuvelen i svensk industrihistoria och orsaken till Sveriges stormaktstid. Denna industriella historia förstärkte Falu Rödfärgs position som en nationell skatt som band nationen och folket samman än mer.

En färg för Sverige

Samtidigt upplöses unionen mellan Sverige och Norge och ett behov av att separera Sverige från grannen i väst uppstår. Arkitektur blev lösningen. Överallt kunde man läsa om den röda färgens överlägsenhet. Den symboliska kvalitén av den röda stugan fick så mycket uppmärksamhet att den började jämföras med den svenska flaggan.

I dag ser vi med kärlek och en stark frihetskänsla på den röda stugan. Hur själva byggnaden ser ut spelar ingen roll, stor som liten, det är färgen vi känner igen och älskar. I dag ser vi färgen på allt från gamla herrgårdar till uthus och moderna arkitektritade villor. Vi ser rödmålade kulturhus och en och annan nybyggd kontorsfastighet. För det är det som är charmen med rödfärg. Den är modern i alla tider tack vare sin förmåga att alltid anpassa sig efter dagens byggtrender. Vem vet vilka byggnader vi kommer att se rödmålade i framtiden?

"Späckhuggaren”. Arkitektkontor: Bornstein Lyckefors. Fotograf: Bert Leandersson.