Den befintliga byggnaden är uppförd 1919 i en tidstypisk egnahemsstil med nationalromantiska drag – fasad i fasspontpanel, brutet tak och detaljer som bär hantverkets själ. I renoveringen har fokus legat på varsamhet: att återställa det som förvanskats, återbruka där det är möjligt och låta material, proportioner och detaljer komma ur husets egen logik.
Tillbyggnaden tar vid med en monokrom pandang. Samtida, men lågmäld. Enkel i detaljerna, tydlig i sitt hantverk och underordnad huvudbyggnaden i uttryck, trots sin volym. En arkitektur som vill vara närvarande utan att dominera.
