I Bohuslän finns bara två färger på husen. De är antingen vita, röda eller som fyrvaktarbostaden på Islandsberg, både och. Det sägs att den vita sidan är vänd mot havet så att saltet inte ska synas, men jag tror att seglarna ska njuta av att ägarna har råd med den vita oljefärgen.
Det faluröda smälter in i landskapet. Färgens dovhet passar bland grönska och klippor. Äggdal var ett enkelt torp, flyttat stock för stock när sillen inte längre gick till. Nu hukar det bakom skyddande berg, precis i gränsen mellan obrukbar sten och rimligt rik ängsmark.
När vi målar allt i Falu Rödfärg så är det för att bevara minnet av kärvare tider. När valet var enkelt, pretentiöst rikt i vitt eller mer underordnat i ödmjukt rött. Vi vill inte sticka ut.
Karin och Gert Wingårdh, arkitekter SAR/MSA
Gammalt blir som nytt i detta generationsmöte där den röda slamfärgen aktivt bidrar till sammanhållningen. Vision och tradition kan ibland vara svårförenliga men under ytans röda kamouflage döljer sig här en experimentlusta som både tyglas av de yttre begränsningarna och triggas av dem. När enkelheten tillåts vara allt annat än enkel kan resultatet bli en skönhet bortom lyx och flärd. En husdröm värdig det unika kulturlandskapet.