Rödlöga

Rödfärg på Rödlöga
Gestaltningsmässigt utgår husen på Rödlöga från idén om att en sammanhållen bebyggelse av enkla sadeltaksvolymer i falurött ska kännas som en naturlig del av skärgårdslandskapet. Utgångsläget var en stor fastighet med många byggnader i väldigt dåligt skick som adderats till platsen över tid utan tanke på helheten eller något sammanhållande drag. Två av dessa är färdigställda och skickas in som bidrag i tävlingen om Rödfärgspriset. Det ena är fastighetens huvudhus från 90-talet, placerat på en klippa i direkt koppling till vattnet, som genomgått både omfattande renovering såväl som ombyggnad samt en tillbyggnad i form av en klassisk punschveranda som förlaga. Det andra är en enkel bastubyggnad med sadeltak har fått ersätta två barackbyggnader vid vattnet. Ambitionen är att alla byggnader på fastigheten skall så långt som möjligt harmonisera med både varandra och sin omgivning. En viktig del av det inledande arbetet är analysen av den omkringliggande platsen och dess historia. Den närliggande bebyggelsen karaktäriseras av pittoreska röda skärgårdshus med vita knutar, på ön finns en liten by med genuin, äldre bebyggelse och strandlinjen kantas av bodar och sjöstugor på klipporna. Att arbeta med denna landskapsbild såväl som förstå materialens betydelse har varit en viktig del i processen. Socklar i natursten, fasader i röd slamfärg, tak beklädda med tegelpannor bidrar till att det nya smälter in och känns som ett naturligt tillägg på platsen. Materialval och färgskala är på flera vis en viktig komponent i förslaget för att skapa en dialog med platsen och dess historia. Men den är även av betydelse som idébärare på ett konceptuellt plan; tavlan som bildas av de röda nedslagen i den blågrå skärgårdshorisonten. En gemensam nämnare är att samtliga byggnader till formen är just enkla, renskalade volymer med sadeltak. Utgångspunkten, att ta språng ur detta enkla formspråk och addera lager av samtida byggnadstekniska kvalitéer för att sedan sätta samman detta till någonting som sammantaget blir något nytt – en ’familj’ av byggnader som på samma gång andas samtid, såväl som smälter in på platsen och förvaltar landskapsbilden.